Dagens dikt.

Bitterness in my cage

It's certainly not Holy

Not really a phase, but a stage

In my case,

help me heal,

Even though it's not over

Do not steal,

what is mine.

In my cage

Bitterness, lonliness

Out of fear,

am I here.

Goddess, help me out!

I was screaming

Crying,

dying,

Out loud I spoke

It's not over

Useless words, lukewarm promises

hold me back tight

Bitterness in my cage

The last level of stage

Bring it down

Close to the lonliness I'm fighting!

(C) Poesininja 2020

Sitter här och pluggar. Det mår jag bra av mitt i allt kaos. Pluggar på distans givetvis. Hur det blivit med hela Covid är förödande för alla, men för vissa (riskgrupper exempelvis) har det blivit horribelt. Och även folk med funktionsnedsättningar som exempelvis Autism som kanske inte har nåt annat än socialpsykiatrin, vi kan inte gå dit nu pga Corona. De flesta "vanliga" människor har mer umgänge (några personer i sina allra närmaste) än exempelvis folk med funktionsnedsättningar. Det är fruktansvärd omställning för alla, jag fattar det, men för oss med exempelvis Autism blir förändring på förändring helt enkelt mer tärande än någon "vanlig" kan förstå. Jag tycker inte mer synd om mig än någon annan, men det är å andra sidan de vanliga människorna som bryter mot restriktionerna också de gånger de bryts, så lite får man väl skylla på det vanliga folket...

Hur som helst, som sagt; här sitter jag och pluggar. Psykologi och filosofi, samt min Socialpedagog-utbildning som jag håller på med via Distansinstitutet. Övar även Spanska på Lengalia språkskola på distans. Pennor och papper, mappar och pärmar, läroböcker och dator. Allt är framme. Jag är en nörd. Jag mår bra av detta. Jag klamrar mig fast vid mina studier, nu när jag ändå inte kan göra nåt annat pga pandemin.

Om inte annat; en dag kanske jag blir klok av allt jag läser.

/Trix