Två av mina undulater (jag har fyra stycken) bråkade kraftigt nu igen så nu har jag satt dem i olika burar. En undulat bet mig i tummen i all hast så det började blöda. Yay, lyckad djurägare man känner sig som! Eller inte. Jag har verkligen inte tröttnat på mina små (men ibland jobbiga) kycklingar, men då och då känner man sig besegrad. Även om det bara är en liten undulat. Luna, som är min gula/vita undulat, hon gör aldrig en fluga förnär. Hon bråkar verkligen aldrig. De andra tre borde lära sig av henne, heh. Jag favoritserar inte Luna, men det hade vart skönt om alla hade vart lika harmoniska som hon är.

Luna. Min tamaste lilla måne.

 
Ray. Den mest bråkiga fågeln av dem... Men han är så glad. Ibland är han billig på Blocket, men vissa dagar är han för söt. En riktigt stråle. Varav hans namn ;)

Delhi. Ett tag var han tamast, men nu tar nog Luna det priset.

Delhi igen.

Delhi och Dalia. Dalia är en liten gangster, hon.

Så egentligen är Delhi och Luna de som är tamast och mest lugna. Jag gillar ju dem allihop som sagt, men KAN inte de andra två ta efter Luna lite mer?! Menmen, det är väl jag som är att beskylla för att två av dem är så vilda. Jag kunde faktiskt ha gjort mer fram tills nu. Man känner sig lite smått misslyckad. Men det kan bara bli bättre. De har inte bott hos mig ens ett år liksom. De har tid att utvecklas. Men de är grymt missnöjda med att få sitta i olika burar nu...